Låt den rätte komma in!

Nu har jag äntligen sett filmen också. Svensk diskbänksrealism med en touch av Roy Andersson-estetik möter blodtörstig (men snäll) vampyr och avslitna huvuden. Alldeles lysande.

Och tydligen var jag inte ensam om att tycka att de där björkarna i Luleå har nåt alldeles särskilt.

Saker jag tänker på

Att plugga är att få klä sig precis hur man vill.

Ja, det är inte bara det, men jag tycker att det är en solklar lyxfaktor.

Om fyra månader är det slut med pluggeriet.

Vad ska jag ha på mig då.

Six years and counting

Nu har vi hängt ihop bra länge alltså, J and myself.

Jag tycker att det är skithärligt. Jag tycker att det är spännande.

En bild säger mer än tusen ord

Vilket är bra eftersom schemat fortfarande är späckat :D Förra måndagen var jag som bekant på Malmö Näringslivsdag och blev inspirerad till entrepenörskap! Det var en riktig toppendag med en idel lysande föreläsare. Särskilt bra var Sahar Hashemi, som på 90-talet grundade Storbritanniens första riktiga kaffekedja. Look her up!

Man hade visst en alldeles lysande fotograf som dokumenterade dagen, för här är en massa fina bilder: http://adata.attraction.se/malmostad/2010/gallerier/naringslivsdag/index.html

Guldstjärna om du hittar mig bland alla tanter och farbröder ;)

Hasse vann!

Åh fy fan vad skönt.

Teokrati, eller hur var det nu?

Fransmännen vill förbjuda användandet av heltäckande slöja. Reinfeldt verkar inte ha något emot en sådan utveckling här i Sverige, heller. Jag skulle tro att många håller med honom, med tanke på att Sverigedemokraterna är på väg in i riksdagen (åh, hemska tanke!!).

Det gör mig djupt besviken.

Ibland säger folk till mig: man måste ta seden dit man kommer. Titta på dig, säger de, du fick ju bära slöja i Saudiarabien. Då ska väl muslimer tvingas anpassa sig till svenska förhållanden också!

Ja, när vi bodde i Saudiarabien var jag tvingad att täcka mitt hår.

Den som vägrade blev trakasserad av religiös polis, i värsta fall misshandlad och fängslad.

Jag trodde att Sverige var bättre än så?

Hej och hå!

Den åttonde och sista terminen på Service Management-programmet har dragit igång, och det med besked! Vi pysslar med företagsanalys och företagsvärdering för tillfället, och tempot har dragits upp tio knyck minst. Jag sjunger halleluja och ser fram emot att se agnarna skiljas från vetet. Jo, ni läste rätt. Jag har ju sagt att det tamejfan är dags.

Jag har också hittat en partner till magisteruppsatsen. Min tidigare vapendragare lever livet i Stockholm, så jag har fått se mig om efter en ny stjärna. Jag hade lite ångest för det där, har ju tänkt att uppsatsen ska kicka ass som det heter. Det är inte lättaste att hitta någon med samma ambitionsnivå, någorlunda liknande kapacitet, som skriver bra, tänker bra och kan komplettera en själv. Själva poängen med att skriva med någon annan är ju att utvinna nån slags synergieffekt, annars kan man ju lika bra göra det själv. Jag hade en enda person i åtanke och gissade att hon säkert redan hade slutit avtal på annat håll, men se, det gick vägen! Efter lite förhandlingar kom vi överens. Vi har lite olika specialistområden vilket utan tvekan kommer att vara både en utmaning och en tillgång. Det är i vilket fall som helst en tjej som jag har respekt för och som bidrar med styrkor jag själv saknar. Dessutom är hon förbannat trevlig. Det kommer bli rock'n'roll, om man kan säga så om en magisteruppsats.

Nu ska jag njuta en ledig lördagkväll! Det inträffar trots allt inte mer än var fjärde vecka.

Peace out.

Ölandsbilder

Apropå Dreijer

...fick jag just det här mailet. Gotta, gotta love her.

"SVT1 KL 21:30 IKVÄLL - FEVER RAY NOMINERAD TILL TRE PRISER I P3 GULDGALAN

Fever Ray är nominerad i kategorierna Årets nykomling, Årets dans samt Årets pop.
Ikväll avgörs det och galan sänds kl 21:30 i SVT1, missa inte!
http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=3636

Fever Ray var inte med på årets Grammisgala eftersom skivbolagen numera måste köpa sina nomineringar av IFPI. Det kostar alltså pengar att ens ha möjligheten att bli nominerad. Detta samt det faktum att Grammisgalan/IFPI enträget håller kvar vid att dela upp musik efter kön, gjorde att Rabid Records avstod att anmäla Fever Ray till priset."

Tokbloggar lite

Fjärde inlägget på lika många minuter:

På Nyhetsmorgon spelar ett rockband, vars sångare säkert har en jättefin röst men behöver öva på sin engelska.

Är jag ensam om att få allergiska utslag av kasst engelskt uttal när folk sjunger? Det var som när hon norskan Lene Marlin blev så populär en gång för hundra år sen, jag fattade ingenting, var det ingen som hörde hur nasalt och svengelskt det var? Ibland undrar jag varför ingen sagt något; när de skickade in sin demo, när de repade, när de spelade in skivan, när de fick inbjudan att spela i Nyhetsmorgon??

Den enda som får uttala sin engelska hur hon vill är Karin Dreijer.

En anledning att stiga upp på morgonen

Väckarklockan ringer 07.00, det är kolsvart ute och man vet att molntäcket kommer att ligga kvar hela dagen. Inte en solstråle har träffat huden på månader och man skulle helst vilja gå i ide. Då kommer man att tänka på sina spankin' snygga nya läderstövlar. Och det känns lite lättare att stiga upp.

Jo, det gör det.

Bättre än inget

Stöd Läkare Utan Gränsers akutinsats på Haiti: sms:a LIV till 72990.

Malmö Näringslivsdag

Varför inte?! Gratis och säkert superintressant: http://adata.attraction.se/malmostad/2010/naringslivsdag.asp

Om Haiti

Tänker mycket på det. Jämför med tsunamin, hur det den gången grep tag i en så förbannat hårt för att man kände nån som kände nån... För att man varit där, badat i samma hav, bott på ett hotell som sedan inte fanns och käkat frukost på stranden där kropparna sedan låg i ruttnande högar. Den gången grät vi. Den gången satt jag hemma och hjälpte en thailändare översätta sin hemsnickrade hjälpsajt till svenska. Den gången åkte vi dit ett halvår efteråt för att kunna få det ur systemet.

Den här gången är det någon annanstans, på ett ställe vi inte känner, döda människor som inte ser så värst blonda och ljushyade ut. Vi borde kanske bli lika engagerade som förut, men jag tycker inte att det är konstigt om det är svårare än vad det var då. När folk dör varje dag i Sudan har vi också svårt att koppla.

Samtidigt tycker jag mig märka att det visst finns äkta engagemang och känslor i luften,

för den här gången vet vi också något om hur det är.

75% rabatt

Vad gör man.

Uppdrag Granskning är också skit

Nu säger jag det rakt ut, en gång för alla. Journalister är ett jävla pack.

I Uppdrag Granskning fick vi igår historien om en kvinna som efter många års sjukskrivning på deltid, ber Försäkringskassan om att få sjukersättning på heltid. Hon skickar dem ett läkarintyg. De säger nej. Skickar ett brev där de förklarar varför. Hon tar livet av sig.

Det är sorgligt på alla, alla sätt.

Men Uppdrag Granskning sätter extra spinn på storyn. De kopplar ihop orden Försäkringskassa och självmord. Använder dem som ammunition mot högerregeringen. Men de begår själva ett fruktansvärt övergrepp, när de säger att det är Försäkringskassan som bär skulden för att den här kvinnan begick självmord. Brevet, säger de, orden i brevet utlöste självmordet. Handläggaren skulle inte ha skickat det.

Jag kokade framför TV:n. Journalisten stannar inte upp för en sekund och funderar på effekterna av det han säger. Han exploaterar en tragisk historia för att peta på regeringen inför valåret 2010 och offrar ytterligare en människa - Försäkringskassans handläggare - på sitt personliga korståg.

Skälen till den här kvinnans självmord är allt annat än klara. Anledningen till att hon varit sjukskriven så många år berodde framför allt på psykiska problem.

Läkaren, som skrev utlåtandet, intervjuades. Han var också arg på Försäkringskassan, menade att de borde förstått att hon var så instabil och inte skickat det där brevet. Sen kröp det fram att läkarintyget bestod av diagnosen depression, nervositet och en del fysiska krämpor. Han ordinerade vila, och skrev ett par meningar om att hon kanske skulle kunna ha ett anpassat deltidsarbete när hon mådde bättre. Till slut erkände han till och med att han trots allt inte lagt mer än 4-5 minuter på att skriva utlåtandet men att Försäkringskassan borde ha dubbelkollat att han skrivit rätt.

Nå, om Försäkringskassan istället för att göra egna medicinska bedömningar faktiskt litade på vad han skrivit, kanske de tänkte att en depression som kan botas med en tids "vila" inte är tillräckligt för att bli förtidspensionerad. Borde de ha förstått att hon var självmordsbenägen utifrån läkarintyget - eller var det doktorn som borde gjort en noggrannare utredning och uttryckt sig tydligare med tanke på den allvarliga situationen?

I vilket fall som helst så finns det alldeles för många frågetecken för säga att Försäkringskassan skulle, eller kunde, ha agerat på ett annat sätt än vad de gjorde.

Journalisten bakom dokumentären tog helt enkelt en cheap shot mot regeringen. Jag trodde att Uppdrag Granskning var bättre än så. Men det är klart, om Janne Josefsson chefar över verksamheten ska man kanske inte bli förvånad över hur billigt det blivit. Vi har i alla fall en gång för alla fått bekräftat att media helt oansvarigt används som ett vapen i händerna på skjutglada journalister.

Man undrar vem som borde granska vem, egentligen.

Utpluggad

Tretton timmar blev det igår, och texten är inte bättre för det. Hopplöst att sitta och stirra på sina ord så länge, det blir bara mos. Nog för att jag brukar akutskriva, men det blir nästan alltid någon dag över till att smälta vad man gjort och vänta på att bitarna ska falla på plats. Nå, det var i alla fall roligt att skriva på engelska. Mycket mer poetiskt är vårt svenska korthuggna konsonantspråk.

Nu sticker jag vidare till universitetshuvudstaden Lund för lite grupparbete. Lovar de där bilderna och lite djupsinnigheter här på bloggen snart :) Under tiden, några snapshots från december i Malmö:

Update

Hej.

1. Jobbade hela helgen.

2. Skriver nu 24-timmars hemtenta. Har hittills suttit 11 timmar i sträck.

Hejdå.